Rollen av integrerad styrning för en rättvis och legitim anpassning till klimatsäkerhetsrisker

Klimatförändringar har bidragit till att torka, skogsbränder och orkaner har blivit allt vanligare och utgör idag en allt större global utmaning. Forskning visar att klimatförändringar påverkar tillgång till mat och vatten, och kan bidra till ofrivillig migration och konflikter. Dessa så kallade klimatsäkerhetsrisker har därmed stora konsekvenser för mänsklig säkerhet, i synnerhet för sårbara grupper. Givet att klimatsäkerhetsrisker är gränsöverskridande så spelar globala institutioner såsom mellanstatliga organisationer (t.ex. Afrikanska Unionen, Europeiska Unionen och Förenta Nationerna (FN)), privat-offentliga partnerskap och initiativ, en avgörande roll för en rättvis och legitim klimatanpassning i det globala syd. Dessa risker kräver vidare tvärgående ansatser där klimatanpassning förs in i en rad olika policyområden som traditionellt sett inte hanterat klimatfrågor. Centrala policyområden inom vilka klimatsäkerhetsrisker behöver hanteras är livsmedel, hälsa och fredsbyggande (mål 2, 3, och 16) men även migration, utveckling, och förebyggande av naturkatastrofer. Att arbeta integrerat med klimatsäkerhetsrisker utgör emellertid en omfattande styrningsutmaning på global, nationell och lokal nivå (mål 17) och när och hur integrering får positiva effekter är omdebatterat. Det förs därför idag livliga debatter inom många globala institutioner om huruvida man ska använda integrerade styrmedel i arbetet med klimatsäkerhetsrisker.

Projektet undersöker vilka utmaningar och möjligheter som är kopplade till tvärgående ansatser, och i vilken grad olika styrmedel främjar en rättvis och legitim klimatanpassning på nationell och lokal nivå. Vi studerar den så- kallade ”glokaliseringen” av dessa framväxande styrmedel där global klimatstyrning får konsekvenser för lokal och nationell klimatanpassning.

Projektet är organiserat i tre moduler. Först identifierar vi vilka globala institutioner som arbetar med klimatsäkerhetsrisker och kartlägger hur tjänstemän ser på möjligheterna och utmaningarna med integrerade styrmedel. Därefter studerar vi hur och varför globala institutioner hanterar klimatsäkerhetsrisker genom integrerade styrmedel. Slutligen analyserar vi implementeringen av tre klimatanpassningsprogram med fokus på hälsa, fredsbyggande och matsäkerhet i ett antal låg- och medelinkomstländer (två länder per program). Vi är främst intresserade av att förstå centrala styrningsutmaningar samt i vilken utsträckning programmen betraktas som legitima och rättvisa bland aktörer på lokal och nationell nivå.

Projektet kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder såsom enkäter, intervjuer, jämförande fallstudier och nätverksanalys, för att generera nya empiriska och teoretiska insikter om huruvida arbetet med att integrera klimatanpassning inom andra policyområden främjar en rättvis och legitim klimatanpassningspolitik.

Förutom att bidra till forskning om hur klimatanpassning kan integreras inom olika policyområden, och även hållbarhetsmål kommer projektet att generera policy-relevant kunskap och rekommendationer till politiker, beslutsfattare och icke-statliga aktörer i Sverige och på global nivå med intresse för klimatanpassning. Sammantaget bidrar projektet till att öka förståelsen för olika styrningsutmaningar och möjligheter kopplade till integreringen av klimatanpassning inom olika policyområden. En ökad förståelse för olika integrerade styrmedel och deras legitimitet är centralt för genomförandet av 2030 agendan.

Kontakt: Lisa Dellmuth (projektledare), lisa.dellmuth@su.se