De tre projekten berör på olika sätt aspekter av konsumtionshistorien som tidigare forskning på olika sätt förbisett. Det sammanlagda beloppet uppgår till över 14 miljoner.

I projektet ”Till konsumtionens försvar: Reklam, genus och medborgarskap under andra världskriget” studeras hur kommersiella aktörer påverkades av beredskapstidens restriktioner, men också hur de var med att forma nationella och patriotiska genusideal.

– Genom studien hoppas vi att både empiriskt och teoretiskt kunna problematisera förgivettaganden om kristiders påverkan på konsumtionssamhället säger Klara Arnberg, docent i ekonomisk historia och projektledare. I projektet ingår även docent Fia Sundevall från institutionen och Nikolas Glover, doktor i historia, Uppsala universitet.

I projektet “Mirakelgrödan: Jordbruksglobalisering utifrån sojabönans skiftande roller”utforskas sojans olika roller i världshistorien; från central bukföda i antikens Kina till genmodifierad huvudingrediens i “billigt kött” i relation till bredare förändringar i det framväxande internationella livsmedelssystemet.  Projektet kombinerar politisk ekonomi med resiliensteori i en tvärvetenskaplig ansats, som ska ros i hamn av Lisa Deutsch, lektor i miljövetenskap (Stockholm Resilience Center), och Matilda Baraibar, doktor i ekonomisk historia. I projektet ingår även professorerna Janken Myrdal och Ulf Jonsson

– Idag utgör sojan en av världens mest handlade grödor och är en av huvudorsakerna bakom skövlingen av regnskog, i detta projekt tittar vi på de långa historiska rötterna till dagens situation, säger Matilda Baraibar.

I projektet “Kvalitetsvärderingar i konsumentprisindex och dess betydelse för social och ekonomisk historia” kommer Rasmus Fleischer och Daniel Berg att undersöka vilken roll värderingen av kvalitetsförändringar har för hur det centrala måttet konsumentprisindex skapas. Varje gång en ny vara lanseras på marknaden blir det i princip nödvändigt för statistikerna att göra en värdering av hur mycket bättre eller sämre den är, jämfört med vad som tidigare kunnat köpas. Dessa värderingar får stor betydelse för den långsiktiga bilden av hur exempelvis levnadsstandarden har utvecklat sig. De två forskarna kommer, bland annat via Statistiska Centralbyråns arkiv, att studera hur kvalitetsvärderingarna har gått till i praktiken. Två delstudier kommer att närstudera problemen med att mäta prisutvecklingen på digitala respektive medicinska produkter.

– Eftersom konsumentprisindex inte bara har politisk tyngd, utan även används rutinmässigt som en källa i ekonomisk-historisk forskning är det av högsta vikt att vi kan reflektera kritiskt över de antaganden som ligger till grund för detta mått, säger Rasmus Fleischer som leder projektet.

De tre projekten ställer därmed på olika sätt maktfrågor i centrum för den historiska analysen av konsumtion i relation till större omvandlingar av kapitalismen under de senaste seklet.

– De här anslagen betyder att vi nu kan revitalisera den konsumtionshistoriska miljö som sedan tidigare varit stark på institutionen, säger Klara Arnberg.