De skandinaviska länderna brukar ofta ses som framstående supportrar av internationalistiska lösningar på globala utmaningar. De har också bidragit med några av 1900-talets mest kända internationalister. De skandinaviska länderna ser dessutom sig själva som en region som representerar och främjar en viss uppsättning värderingar (såsom demokrati, social jämlikhet och framåtskridande som omfattar ideal om mänskliga rättigheter) på den internationella scenen. Även om det finns sanningar i dessa bilder utvecklades rollen och anseendet för Skandinaviens internationella politik i en mer komplex symbios mellan framväxande internationella organisationer och professionalisering av diplomatin från början av förra seklet. Ändå finns det inte speciellt mycket forskning som (a) studerar skandinavisk internationalism som ett transnationellt historiskt fenomen, (b) som är nära förbundna till uppkomsten av internationella organisationer och (c) är förankrad i diplomatiska praktiker. Under 2020–2021 organiseras en workshop-serie av en grupp skandinaviska historiker med stöd från NOS-HS i syfte att sammanföra dessa element på ett systematiskt sätt. De ämnar studera framväxten av skandinavisk internationalistisk diplomati från mellankrigstiden till avkoloniseringen.

 

The Scandinavian countries are often seen as being among the most consistent promoters of internationalist solutions to global challenges. They can boast some of the most renowned internationalist figures of the 20th century. Scandinavia, moreover, sees itself, and is often recognized, as a region representing and promoting a certain set of values (such as democracy, social equality and progressive ideals on rights) on the international stage. Though there are truths in these images, the role and reputation of Scandinavian international politics developed in a more complex symbiosis between emergent international organizations and professionalization of foreign services from the turn of the last century onwards. Yet, little research exists, that (a) studies Scandinavian internationalism as a transnational historical phenomenon, (b) that is intrinsically linked to the rise of IOs and (c) is rooted in diplomatic practices. During 2020—2021, a workshop series is organized by Scandinavian international historians with support from NOS-HS which seeks to bring these elements together in a systematic fashion, to study the emergence of Scandinavian internationalist diplomacy from the interwar years to the era of decolonization.